Dags att skriva av mig lite igen. Tur att jag inte lovat skriva varje dag... Först tänkte jag skriva ett långt inlägg om hur tungt det varit ett tag, vågen pekar åt fel håll och jag har svårt med träningen. Men det är ju inget roligt... Den här bloggen handlar ju om min viktresa, så egentligen borde jag väl skriva om allt det där. MEEEN i min viktresa händer så mycket annat så idag tänker jag skriva om nå annat!

Dagens gruppträff handlade om tankens kraft, om hur vi själva styr. Vi var väldigt få där idag så samtalen blev väldigt intima. Precis vad jag behövde nu, efter en tuff tid. Det är väldigt skönt att höra andra dela med sig. När timmen nästan var slut gick det upp för mig - jag har tidigare arbetat väldigt mycket med min övervikt, bantat - försvarat den - accepterat den, nu när jag inte har den längre kommer allt annat upp till ytan som jag måste jobba med. Min självkänsla, min ensamhet och annat muntert. Nyttigt att komma på det och ännu nyttigare att ta tag i det. Det är inget alternativ längre att bli stor och skylla på fläsket...

Så på inrådan från coach Gika kommer här dagens tre bra saker: morgonpromenaden blev 20 minuter i väldigt raskt tempo och jag fick inte så ont i ischiasen. Jag hade plussat på muskler inte fett och jag har lyckats äta 4 st riktigt bra måltider idag!

Att hitta tre bra saker, säga/skriva dem och se dem ska hjälpa mig fokusera på det jag kan och gör istället för det som jag inte hinner/kan.

Nu håller bi tummarna för ett par veckor med medvind!
Kram

Det börjar bli friskt ute på morgnarna.

Det går upp och ner. Nu har det varit mest upp i några dagar. Dagens morgonpromenad snoozade inne och sen blev resten av dagen neråt. Att jag aldrig lär mig!

Nu serverad kalops å lingon. Med broccoli och morötter. Sen är det jäsiken tidig kväller så jag kommer upp och ut i morgon. På't igen.

Jag är sjukt stolt över mig själv! Denna helg är snart över, och som jag gruvat mig för denna! Två kalas på fredagen, ett på söndagen och där emellan en ensamhemmalördag!

Kalas 1: med teamet på jobbet. Tack vare min fina kollega Camilla så blev det en fin fruktsallad till dessert, serverad med vaniljkesella och en liten sked grädde. Avsteget jag valde var vitt bröd - hembakt rosenbröd. Jag avstod vin, snacks, äppelpaj och kladdkaka! Åkte därifrån, mätt i magen, till nästa kalas.
Kalas 2: här bjöds på möte och vin. Jag drack kaffe. På nattkröken åkte det ner en ballerina. Men det blev en och jag var nöjd.
Ensamhemmalördag: noga följde jag matordningen. Trots att det fanns hemma åt jag inte en enda kaka! Det enda jag tillät mig var 1,5 dl salta mandlar. På kvällen kokade jag mig en god kopp te åt en chokladbar som måltid nr 4. Räknade ihop ca 10000 steg och en välstädad lägenhet.
Kalas nr 3: födelsedagsmiddag hos mor. Förberedd med bra matordning före kalaset. Och bestämde mig innan att jag skulle avstå tårtan. Mina fantastiska söndagsträningskamrater övade upp mig på "nej tack, det är bra". Och vet ni? Det funkade. God mat, tre koppar kaffe och två mandariner senare åkte jag hem. Sjukt nöjd med mig själv.

Sådär Camilla - nu har du bevisat för dig själv att du kan. Att du är stark. Och att planering och struktur är din nyckel!

En stor del av dagen ägnades åt matplanering. Inga ursäkter för taskig matordning kommande vecka.

När man (läs jag) tappar greppet behöver man börja om. Och man (återigen jag) kan inte börja om överallt samtidigt.

Jag har veckan som gått lagt fokus på vardagsmotionen. För mig innebär det uppstigning 05.10 för att riva av ca 30 minuters rask promenad innan frukost och morgonfix. Denna tid på dygnet är den som passar bäst för just promenader, i mitt liv. Jag har även börjat gå på toan längst bort, parkerat lite längre bort vid affären och gått fram och tillbaka i lägenheten med saker som inte hittat till sina rätta platser. Stegmätaren har gett upp men tidigare mätningar visar: 30 min promenad vet jag är ca 4000 steg, mitt gamla liv gav mig 2000 steg om dan, det nya ger ca 4000. Så allt som allt är jag uppe i ca 8000. Det känns bra. (Note to self:önska en fin stegmätare av tomten) nu känns det som jag får grepp om detta igen.

Till veckan blir det nytt fokusområde. Då blir det JAG-fokus. Dvs planering, träning, egentid och prioritering.

Kör hårt!!

Det är svårt att förändras. Svårt att hänga mä liksom. Jag vet ju vem jag vill vara (typ) och jag vet vem jag inte vill vara. Att ta sig dit, framåt, uppåt och vidare är svårare än det låter. Mina egna vanföreställningar, andras förväntningar och rädsla att tillslut stå själv sätter tjocka käppar i hjulet.

Kroppen och knoppen är inte i samsvar! Systemfel. Hårdvaran är uppdaterad, mjukvaran är stenålders.

Jag har varit och boostat lite för knoppen idag. Jag har verktygen, ska bara våga använda dem.

Nog svamlat. Nu ska jag låta det sjunka in och i morgon ska jag resa mig.

Inte grader, utan plus 1,3 kg. Jag visste det och är tacksam att det inte var mer.

Dagens gruppträff gav mig en spark i baken, i rätt riktning. Dags att sätta mig själv i förarsätet igen. Att balansera rätt och ha rätt fokus. Dagen idag har varit bra, mat- och vardagsmotions-mässigt. Det är en god känsla som följer mig till sängs!

Sov gott! Tack för att ni lyssnar.

Städat frestelserester ikväll.

HJÄLP! Var är bromsen? Humörsätaren är tillbaka. Fruktansvärt trött på armen, att inte kunna göra det jag vill och få ont när jag gör det jag måste. Stackars mig - ta en kaka... Nu när du tagit en kan du ju lika gärna ta en till... Å en till...

Missbruk är allt jag kan säga!! Jag vill inte, ändå gör jag! I morgon är det vägning och gruppträff och på torsdag har jag motivationssamtal. Allt detta känns extra välkommet. Nu går jag å lägger mig!

Igår var det 50års baluns. Fina Åsa firades med buller och bång. En fest jag sett fram emot länge. Och som jag bestämt att det skulle ätas och drickas på, utan att tänka allt för mycket. Det serverades plockmat med massor av fantastiska ostar och en helt enormt vacker tårta. Åt gjorde jag, och drack. Rödvin - det var himmelskt.

Men det är lustigt ändå det där med maten. Jag plockade så mycket grönt jag kunde hitta på buffén, tog en liten (relativt liten) bit av tårtan och jag tittade på snacken. Det skulle ha varit för 1 år sedan. Då hade jag hoppat det gröna, tagit 3 ggr av tårtan och dragit fram en stol till snacks-bordet. Den sista drinkbiljetten gav jag bort, 4 glas var mer än nog.

Men nu till det mest förvånande. Jag kröp till sängs 02:30 och ställde alarmet på 08:00. Frukost i vanlig itrimstil, fil-bär-nötter-ägg-kaffe. På med träningsstassen och i väg för söndagsträning. Detta frigörande pass med nya och gamla kamrater. Idag fick jag dessutom sällskap av 19åringen och 14åringen. Rödvinshuvudet idiotförklarade mig redan när jag steg på cykeln, kroppen tackade mig när jag var klar! Nu känner jag mig nöjd och på gång.

Hemmet rustas för 14års kalas. Jag laddar för en ny vecka med nya utmaningar.

GAME ON.

Chokladbollar på gång. Jag tänker låta bli.. Har jag tänk....